17timmar 8min...

Nu är det bara 17 timmar och 8 min tills min fru landar på Landvetter.
Det ska bli så skönt när hon kommer hem. Då blir vi en hel familj på nära håll igen.
Det har gått väldigt långsamt men ändå väldigt fort, konstigt hur det kan kännas så.

Det har varit underbart att få rå om min son helt själv. Han äter och är frisk så han har nog trivts med mig också.
Men jag kan inte förstå hur ensamstående och sjömansänkor hinner med allt. Men människan är ju en väldigt driven individ som anpassar sig väldigt väl. Så nog hade man hunnit med allt ändå.

Fick se en lysmask härom kvällen.
Bilden tagen med blixt.

Bild tagen utan blixt.

Måste kännas jobbigt att alla kan se en om natten....
Det är en massa fjärilar utanför altanen.

Måsungarna har fått ett "skyddsräcke" av sjöbods-ägaren. Det är ju så dom inte ska gå över kanten på fiskbackan och ramla i vattnet. Det är rackarns vad måsungarna växer fort.

Ikväll så åt jag en köpemacka, jag modefieraden lite. Räkor och jordgubbar är väldigt gott.

Gött att Sverige slog USA med 2-1. Det borde stärka självförtroende väldigt mycket på dom.

Välkommen hem min älskade fru!